Lisa Förare: Varken

Framsidan på Lisa Förares roman Varken, bild på en bevingad insekt mot svart bakgrund samt författarnamn och titel
Bilden är lånad från Louise Bäckelin Förlag

Lisa Förares roman Varken utspelas i södra Stockholm. Sara, vars syster Gabriella försvann ett par år tidigare, kan ta sig in i människors tankar. När hon blir erbjuden ett arbete av det mystiska Probonum i utbyte mot info om Gabriella hakar hon på. Samtidigt försvinner tre flickor.

En kan väl säga att det här var en tudelad fantasyupplevelse. Lisa Förare har ett språk som borde få vilken förläggare som helst att gråta av tacksamhet, inget snack om den saken. Men jag tycker berättelsen är väl ofokuserad. Lite mer stringens i intrigen hade inte skadat. Och jag är inte riktigt överens med världsbygget. Tanken på ett förorts-Stockholm full med övernaturliga väsen fascinerar naturligtvis och Förares övernaturligheter har klass. Favoriten är nog de fotbollstokiga nornorna, men jag gillar dem allihop. Och jag älskar hur Förare anpassar språket efter vilka av väsendena som för ordet.

Men resten är för vagt. Jag får ingen rätsida på Saras nya arbetsgivare Probonum och utbildningen Sara genomgår verkar inte ha något som helst att göra med det hon faktiskt ska utföra. Och det irriterar. Och det mystiska Varken, världen bortom vår, är gräsligt suddig i konturerna. Överhuvudtaget innehåller berättelsen för många frågetecken för att jag riktigt ska kunna ta till mig den.

Men som sagt, språket är fantastiskt och nornorna och de andra övernaturligheterna fascinerar. Och kanske rätar frågetecknen ut sig i kommande böcker. Varken är första delen i en trilogi. Jag ger en trea i betyg och hoppas att nästa bok kommer snart.

Betyg: 3 stjärnor

Förlag: Louise Bäckelin Förlag
Utgiven: augusti 2019
ISBN 9789177990864
Sidantal: 462

Boken finns på Adlibris och Bokus.

Leïla Slimani: Vaggvisa

Framsidan på pocketupplagan av Leïla Slimanis roman Vaggvisa, bilden på framsidan föreställer ett hus
Bilden är lånad från Natur & Kultur

Så här i början av oktober börjar det bli dags att kora årets bästa läsupplevelser. Leïla Slimanis thriller Vaggvisa är en given kandidat. Välbeställt par i Paris inser att det här med små barn är rätt ansträngande och skaffar barnflicka och sen går det bara utför. Det här är ju en berättelse som berättats förut både i böcker och på film och boken hade kunnat bli förfärligt tråkig. Det är den inte. Slimani är en alldeles för bra skribent för att bli tråkig. Stilen är stram och mångbottnad, stämningen ödesmättad. Skildringen av den övre medelklassen välmenta klassförakt är nålvass.

Japp, Vaggvisa är en given kandidat till listan över årets bästa läsupplevelser. Snälla någon på Natur & Kultur, ge oss fler böcker av Slimani.

Betyg: 5 stjärnor

Originaltitel: Chanson douce
Översättning: Maria Björkman
Förlag: Natur & Kultur
Utgiven: april 2019
ISBN 9789127160859
Sidantal: 232

Boken finns på Adlibris och Bokus.

Elin Säfström: En väktares bekännelser & Visheten vaknar

Bilderna är lånade från Gilla Böcker

Ett Stockholm fullt av övernaturliga väsen, som tomtar, troll och älvor. En femtonårig flicka – en väktare – vars uppdrag det är att se till att de övernaturliga inte ställer till med trubbel och inte visar sig för människor. Visst låter det underbart?

Det är för det mesta underbart. Det är lätt att bli förälskad i Säfströms debutroman En väktares bekännelser och uppföljaren Visheten vaknar. Jag tycker om beskrivningen av hur Tilda kämpar med att hålla reda på stadens oknytt samtidigt som hon hanterar den taskiga relationen till mamman och hela grejen med att gå i högstadiet. Och jag tycker det är skönt att Säfström inte levererar någon eländesskildring av skolan. Det är inte så att Tildas dagar i skolan är en rosig dans på rosor men det är inte ett avgrundsdjupt helvete heller. Och hur som helst är det inte skolan som är hennes största bekymmer utan de övernaturliga. En del av dem ställer inte till med hyss i största allmänhet utan är riktigt otrevliga.

Böckerna är bitvis spännande men långt ifrån hela tiden – för en läsare som slukat böcker i några decennier sådär är handlingen inte oförutsägbar om en säger så. Men jag tillhör ju inte heller målgruppen. Jag tror knappast att en läsare i nedre tonåren upplever texten på samma sätt som jag.

Texten ja. Säfström har en skön stil med mycket språkglädje och mycket humor. Men också väldigt många ”typ” och ”liksom”. De där två orden är inte nödvändiga komponenter i en text som vänder sig till mycket unga läsare och jag tycker de irriterar. Samtidigt kan de inte överskugga det faktum att Säfströms språk i övrigt, hennes humor och sätt att skapa nya ord av gamla ord är charmerande.

Betyg: 4 stjärnor

Titel: En väktares bekännelser
Förlag: Gilla Böcker
Utgiven: september 2016
ISBN 9789187707469
Sidantal: 284

Boken finns på Adlibris och Bokus.

Betyg: 4 stjärnor

Titel: Visheten vaknar
Förlag: Gilla Böcker
Utgiven: september 2017
ISBN 9789188279736
Sidantal: 319

Boken finns på Adlibris och Bokus.

Sara Bergmark Elfgren: Norra Latin

Bilden är lånad från Rabén & Sjögren

Sara Elfgren Bergmark slog igenom stort, stort med böckerna om Cirkeln som hon skrev tillsammans med Mats Bergmark. Nu har hon kommit med sin första soloroman, Norra Latin och jodå, den ger i alla fall mig mersmak.

Precis som i Cirkeln utspelas Norra Latin i gymnasiemiljö. Tamar och Clea – två tjejer med helt olika bakgrund – blir antagna till Teaterprogrammet på anrika Norra Latin i Stockholm. Det säger sig själv att en så gammal skola har mycket som gömmer sig i skuggorna och så drar läskigheterna igång.

Jag är väl inte den som går igång på skolskildringar men Bergmark Elfgren får mig nästan att tro att jag gör det. Hon är väldigt skicklig på att beskriva tonåringars vardag, särskilt de mindre lyckliga aspekterna av den. Hon tar sig an tonårsångest och prestationsångest, mobbning och destruktiva relationer, fungerande familjer och icke-fungerande familjer på ett snyggt sätt, utan att det känns överdrivet och utan allt för många pekpinnar. Det enda som jag tycker blir för mycket är det ständiga tugget om kärlek. Jag är inte mycket för romantik och Norra Latin svämmar över av kärlek, oftast olycklig sådan.

Jag är inte heller helt nöjd med övernaturligheterna. Grundstoryn gillar jag, det är i detaljerna det brister. Alldeles för mycket avslöjas redan på de första sidorna. Jag stör mig enormt på Tamars drömvisioner och en del annat av fantasyinslagen. Och jag tycker att Tamar tar väldigt lätt på upptäckten att magi verkligen finns. Visserligen är tjejen 16 år och dessutom uppvuxen med Sagan om ringen och Harry Potter men ett mindre psykbryt hade hon gott kunnat få.

Samtidigt går det ju inte att komma ifrån att Norra Latin är spännande. Andra halvan av boken är en riktig bladvändare, om än med irritationsmoment. Och när jag läst klart är jag sugen på att åka till Stockholm med boken i näven och kolla in alla platser som beskrivs i den. För det ska tilläggas, Bergmark Elfgren är en riktigt bra Stockholmsskildrare.

Norra Latin ska vara första delen i en planerad serie fristående böcker om övernaturligheter i vår huvudstad. Jag ser fram emot nästa del.

Betyg: 3,5 stjärnor

Förlag: Rabén & Sjögren
Utgiven: april 2019
ISBN 9789129714203
Sidantal: 578

Boken finns på Adlibris och Bokus.