Mats Strandberg: Hemmet

Framsidan till pocketupplagan av Mats Strandbergs roman Hemmet
Bilden är lånad från Norstedts

När Joel får in sin mamma på ett boende för demenssjuka går situationen snart överstyr. Modern försämras hastigt, blir aggressiv och våldsam. Hon känner till saker hon inte borde veta något om och påstår att hon talat med sin sedan länge döde make. Och hon är inte den enda på hemmet som börjar bete sig underligt.

Redan i Färjan visade Mats Strandberg att han är bra på att göra horror av folkhemmet. I Hemmet gör han samma grej, men ännu bättre. Boken slår ihop två fasor: ångesten över att förlora en anhörig i en demenssjukdom, med allt vad det innebär, och så något illasinnat övernaturligt på det.

Och resultatet är otäckt som bara tusan. Det är så vardagligt vardagligt med ett demensboende. Det är så tragiskt och fruktansvärt och nedbrytande. Stranberg förmedlar allt det där samtidigt som han skrämmer med vad det nu är som far runt i korridorerna på jakt efter någon att bråka med.

Bortsett från någon svacka någonstans är Hemmet en riktig bladvändare. Jag vågar inte fortsätta läsa. Jag kan inte sluta. Det är grymt bra.

Betyg: 4,5 stjärnor

Förlag: Norstedts
Utgiven: maj 2018
ISBN 9789113073897
Sidantal: 543

Boken finns på Adlibris och Bokus.

Mats Strandberg: Färjan

Första utgåvan av den här boken kom 2015, och sedan dess har jag hört en massa om den. Den är så FRUKTANSVÄRT OTÄCK, du kommer aldrig att vilja åka färja igen när du har läst den osv.

Jag fick pocketutgåvan i min hand på bokmässan 2016 av Norstedts förlag, och tvekade ju lite inför att behöva läsa den efter allt man hört. Jag är dessutom ganska nöjd med att åka färja och genren skräck i betydelsen zombier har aldrig lockat mig.

Till slut blev det i alla fall av, och det är säkert mig det är fel på. Jag tyckte nämligen inte att den var otäck alls. Den var så totalt overklig så det var nästan skrattretande. Upplägget är att en full finlandsbåt, med alla dess förutsägbara karaktärer ombord bland de 1200 passagerarna, råkar ut för en zombieattack. Och där förlorade ni mig.

Hade det handlat om en sällsynt magsjukebakterie i en omgivning där man är utlämnad åt varandra och det inte finns någon väg ut, så kanske, men zombier, nej, tyvärr! Jag går inte på den.

Betyg: 2 stjärnor

Förlag: Norstedts förlag
Utgiven: maj 2016
ISBN: 9789113060330 
Sidantal: 476 s.

Boken finns på Adlibris och Bokus.

 

Året runt-tag

Den här roliga taggen hittade jag hos Mitt bokliga liv.

Januari: En bok eller serie med långsam början.
Jonathan Strange & Mr Norell av Susanna Clarke har en lång startsträcka. Jag minns att jag funderade på om jag skulle lägga ner boken. Men efter ungefär 100 sidor tar det fart. Bra fantasy i tegelstensformat.

Februari: En bok eller serie med gullig romantik.
Romantik är inte min grej men Varma kroppar av Isaac Marion skildrar en gullig förälskelse mellan en zombiekille och en levande tjej.

Mars: En bok med grönt omslag.
Sorgesång för Easterly av Petina Gappah. Snyggt omslag, snyggt innehåll. Gappah är grym! I mars kommer hennes roman Memorys bok. Den ser jag fram emot.

April: En series början som var vackert skriven.
Har säkert läst många men jag kan inte komma på någon nu.

Maj: En bok eller serie som du läser för att undvika att plugga.
Allt. Det var länge sedan jag läste på universitetet men jag bedriver en del självstudier i ämnen som engagerar mig. Min studiediciplin imponerar inte.

Juni: En bok som bara kan beskrivas som kul.
Stolthet och fördom och zombier av Jane Austen och Seth Grahame-Smith är hysteriskt rolig. Jag tycker att Austen ensam är urtråkig i bokform men tillsammans med Grahame-Smith blir hon kul.

Juli: En bok som utspelar sig på semestern.
På spaning med Bridget Jones åker huvudpersonen på semester och hamnar i trubbel. Charmig bok om charmig vimsa.

Augusti: En bok som utspelar sig över skolåret.Cirkeln av Sara Bergmark Elfgren och och Mats Strandberg utspelas under första året på gymnasiet. Riktigt bra bok och filmen blev också lyckad. Tycker jag. Jag har förstått att många yngre fans tyckte att filmatiseringen inte blev som de tänkt sig och hoppats på.

September: En bok eller serie med höstfärger på omslaget.
Första pocketutgåvan av Margaret Atwoods dystopiska roman Oryx & Crake. Ruskigt bra bok för övrigt, elak, rolig och möjlig.

Oktober: En bok eller serie du tyckte var läskig.
Ruinerna
av Scott Smith. Jag kommer aldrig ge mig in i en djungel. Inte en meter, inte ens om jag får betalt.

November: En bok eller serie du är tacksam över att ha läst. Kazuo Ishiguros dystopi Never let me go är en av de bästa böcker jag läst. Mycket vacker, oändligt sorgesam.

December: En bok eller serie med ett fantastiskt slut
De sista raderna i Steve Sem-Sanbergs roman De fattiga i Lodz är fantastiska. Boken handlar om ghettot i Lodz under andra världskriget, deppigt aktuellt.