Anders de la Motte: Slutet på sommaren & Höstdåd

Pocketutgåvan av Anders de la Mottes roman Slutet på sommaren. Framsidan föreställer ett kvinnoansikte över åkrar
Bilderna är lånade från Månpocket

Mitt första möte med Anders de la Mottes författarskap blev lite tveksamt. Slutet på sommaren är en sån där bok som är kompetent skriven men ändå inte fastnar. År 1983 försvinner en liten pojke från en gård på skånska slätten, 20 år senare återvänder hans syster för att ta reda på vad som hände. de la Motte har ett bra språk och greppet att varva nuet med återblickar är alltid tacksamt. Men berättelsen får aldrig upp farten. Och jag gillar visserligen att storasyster Veronica inte är polis eller något i den stilen utan till vardags leder gruppterapisessioner. Och jag förstår ju att hon med sitt bagage är rätt trasig. Ändå kan jag inte låta bli att irritera mig på henne. Jag vet att jag inte borde göra det men ändå, ändå.

Pocketutgåvan av Anders de la Mottes roman Höstdåd. På framsidan bilden av ett kvinnoansikte ovanför en skogssjö

Uppföljaren Höstdåd är så mycket bättre. Handlingen utspelas i ett mindre samhället i Skåne. 1990 drunknar en 19-åring i ett nedlagt stenbrott, 27 år senare kommer en ny polis till stan. Och även om hon har fullt upp med nuet – nytt jobb, taskig relation till dottern, död exmake – kan det inte hjälpas -gång på gång snubblar hon över dödsfallet 1990. Temat kompetent polis med jobbiga kollegor och trassligt privatliv kan bli värsta klichén men de la Motte fixar det riktigt bra, även om jag inte fattar varför Anna är så fruktansvärt beroende av att få sin dotters godkännande hela tiden. Jag har lust att skrika åt henne att skärpa sig. Men bortsett från det har de la Motte skapat karaktärer som känns trovärdiga och som berör. Dessutom är Höstdåd spännande. Inte nyskapande eller sensationell, men bra underhållning.

Slutet på sommaren och Höstdåd är fristående delar i en planerad årstidskvartett. Böckerna behöver inte behöver läsas i ordningsföljd.

Betyg: 3 stjärnor

Titel: Slutet på sommaren
Förlag: Månpocket
Utgiven: augusti 2017
ISBN 9789175037264
Sidantal: 373

Boken finns på Adlibris och Bokus.

Betyg: 4 stjärnor

Titel: Höstdåd
Förlag: Månpocket
Utgiven: augusti 2018
ISBN 9789175038605
Sidantal: 420

Boken finns på Adlibris och Bokus.

Ninni Schulman: Vår egen lilla hemlighet

Bilden är lånad av Månpocket

En dag försvinner socialsekreterare Anna-Karin Ehn från Hagfors på väg till ett möte med en klient. Hennes bil hittas med spår av blod och en misstanke om att ett hemskt brott är begått väcks hos poliserna Petra Wilander och Christer Berglund samt den envisa journalisten Magdalena Hansson. Och det har det, men kanske inte precis som det ser ut på ytan.

Ninni Schulmans serie om Hagfors utspelar sig i ett vardagslandskap som det ser ut för de flesta svenskar, de som inte bor i storstan.

Och precis som Katarina Wennstam ligger Schulmans fokus på de där brotten vi helst inte pratar om, de som begås bakom lyckta dörrar. De som är vardag för alldeles för många.

Jag tycker Hagforsserien är mycket läsvärd. Den svenska realitydeckaren är kanske inte lika frän och påträngande som de brittiska, men känns trovärdig och väl beskriven i detaljer.

Vår egen lilla hemlighet är fjärde boken i serien. En femte har precis kommit ut. Jag ska läsa både den och någon av de gamla, tänker jag.

Betyg: 4 stjärnor

Förlag: Månpocket
Utgiven: maj 2016
ISBN: 9789175035437
Sidantal: 380

Boken finns på Adlibris och Bokus.