Hett i hyllan #3 Hatties liv av Ayana Mathis

Det är torsdag och Bokföring enligt Monika kör veckans Hett i hyllan. Här är mitt bidrag.

Ayana Mathis roman Hatties liv hittade jag i min lokala bokhandel för ett par år sen. Jag förälskade mig i omslaget och baksidestexten verkade också lovande. Den beskriver hur femtonåriga Hattie flyttar från den amerikanska Södern till Philadelphia. Hon möter samma rasism som i Söder och hennes äktenskap blir en besvikelse; ensam får hon ta hand om en stor familj. Boken är enligt baksidestexten ”ett gripande och starkt porträtt av en kämpande kvinna”. Handlingen utspelas på 1900-talet.

Stark kvinna, familjeskildring, historia – allt det där tycker jag är spännande. Det var ganska givet att Hatties liv fick följa med mig hem.

Och sen dess har den stått där i bokhyllan, oläst. Jag har dragit mig för att läsa. Ämnet verkar ju lite deppigt. Jag drar mig ofta för böcker som verkar tunga och svåra (om det inte handlar om deckare), jag köper dem och sen får de stå och samla damm hur länge som helst.

Jag hoppas att Hatties liv blir en av de hyllvärmare som jag faktiskt läser i år.

 

Philipp Meyer: Sonen

Ibland blir man bara JÄTTE-besviken på böcker. Eller också hade man helt fel förväntningar.

Den här boken, som jag fick som recensionsexemplar vid Bokmässan i Göteborg i höstas, har höjts till skyarna av kritikerna. På omslaget citeras flera, till exempel ”lyckliga ni som har denna kvar att läsa”, ”den bästa internationella roman jag läst i höst”, ”en bok som förtjänar att kallas ett mästerverk”, ”håller mig kvar kapitel efter kapitel”…

Jag hade svårt att läsa ut denna tegelsten till pocket. Det som utlovades vara en episk berättelse om en texasfamilj från 1830-talet till nutid visade sig vara ett evigt saggande om blodiga strider och orättvis rasism. Vita mot indianer mot mexikaner, pilar eller kulor som regnar över barn och gamla, bostäder som bränns, boskap som stjäls… Flera olika berättarperspektiv från olika tider och platser gör i alla fall mig helt snurrig och får mig att tappa tråden. Jag brukar inte ha svårt för sådant utan tvärtom tycka att det är roligt med omväxlingen när inte allt sker som på räls. Jag brukar också gilla riktigt präktiga släktkrönikor.

Alldeles i slutet dyker det dessutom upp ytterligare en släkting som berättar. Undrar om det är han som är titelfiguren, ”sonen” själv? Det är oklart.

Nej, tyvärr, jag tyckte inte alls om den här boken, även om det faktiskt skulle kunna vara en sann berättelse. Att den över huvud taget får något betyg beror på att den är välskriven och tyder på att författaren har gjort en grundlig research.

Betyg: 1 stjärna

Originaltitel: The Son
Översättning: Niclas Nilsson
Förlag: Norstedts
Utgiven: juli 2014
ISBN: 9789113056470
Sidantal: 581 s.

Boken finns på Adlibris och Bokus.

 

Scott Smith: Ruinerna

I Scott Smiths andra roman Ruinerna ger sig ett gäng backpackers in i den mexikanska djungeln. De kommer snart inse att de skulle ha stannat kvar på stranden.

Jag är småskeptisk till skräckromaner (jag brukar inte bli så skrämd) men det här är otäckt nästan rakt igenom. Smith bygger skickligt upp stämningen som snabbt blir härligt läskig och jag vråltrivs. I mitten av boken finns visserligen ett segt parti där jag har räknat hur allt kommer sluta och undrar hur sjutton Smith ska hålla mitt intresse vid liv i 200 sidor till. Men han tar nya tag, och allt blir härligt läskigt igen och sedan förblir det så ända till slutet.

Språket är också en positiv överraskning. Författare i spänningsbranschen är inte nödvändigtvis skickliga med orden och jag var beredd på att Ruinerna skulle vara halvtaffligt skriven. Men Smith är en säker stilist.

Jag är helt klart sugen på fler böcker av Scott Smith. Han debuterade 1993 med thrillern En enkel plan (som senare blev en hyllad film). Den vill jag läsa och så hoppas jag Scott Smith kommer med en tredje bok. Han tycks göra som Donna Tartt, skriva en per decennium, så det borde komma en snart.

Betyg: 4 stjärnor

Originaltitel: The Ruins
Översättare: Olov Hyllienmark
Förlag: Bazar Förlag
Utgiven: 2010
ISBN 9789170282416
Sidantal: 442

Boken har utgått ur den ordinarie handeln. Det är vänner och bekanta, bibliotek och second hand som gäller.

Marlen Haushofer: Väggen

Marlen Haushofers roman Väggen kommer finnas i mig länge! Sällan eller aldrig har jag läst en bok som kan läsas på så många olika sätt.  Och jag vet inte om jag kan säga att jag fattar den. Eller nej – jag kan inte greppa den riktigt, härbärgera den till fullo i mig ännu.

Bara det att sitta och stirra ut i tomma luften efter att ha läst en bok är ju en utmaning …

Är det en psykologisk skildring av en inre kris – en människas förändring? Eller är det en apokalyptisk skildring av den sista människan på jorden? Eller är det en civilisationskritik mot vårt innehållslösa och ack så ofta meningslösa samhällskontext? Eller något annat? Eller allt på en gång? En ekologisk sci-fi, en svanesång över mänskligheten? Kanske.

Vad är väggen egentligen? Vad skiljer den åt? Vem är fri och vem är i fångenskap?  Varför  letar hon inte efter en spricka i väggen- en väg ut? Vem var mannen- vad symboliserar han?

Frågorna är tusenfalt fler än svaren.

Ramberättelsen är inte så svår att sammanfatta eller begripa sig på. En kvinna i medelåldern åker tillsammans med släktingar till en jaktstuga i en alpdal någon gång i kalla krigets skugga. De lämnar henne för ett ärende och kommer inte tillbaka. När hon och hunden Lo börjar söka dem stöter de på en osynlig vägg. De kommer inte ut. De ser bara världen utanför där naturen går sin gilla gång men djur och människor har stelnat till livlösa skulpturer. Kvinnan försöker till en början förstå det helt obegripliga. Försöker skapa en logik av det som bara inte sker. Inte kan hända. Men hänt.

Hon bestämmer sig för att överleva och leva. Hon brukar jorden och tar hand om några djur. Hon finner mening, men vansinnet är alltid nära att ta henne. Så hon skriver ner sin redogörelse på det papper som finns. Tills pappret är slut. Men inte berättelsen.

Berättelsen blir kvar i mig. Jag pratar med människor och hämtar stoff och liknelser ur boken. Som om den är en slags vägbeskrivning. Eller livsguide utan guru och gud.

En mycket stor och egensinnig bok.

Marlen Haushofer var en österrikisk författare som dog 1970 bara 50 år gammal, 7 år efter att Väggen hade kommit ut. Hon verkar ha varit en tillbakadragen kvinna som levde ett stilla borgerligt liv med man och barn. Den yttre bilden stämmer liksom inte med bokens oändliga vildhet. Eller så är det precis det den gör… på något paradoxalt vis.

Väggen är än idag en av de mest lästa böckerna i Österrike och är nu åter utgiven i Sverige översatt av Rebecka Lindskog. Vill du ha något att fundera på utöver inköpslistor, skönhetsdefekter, arbetsliv och släktproblematik – hugg tag i den! Den har kapacitet att förändra liv!

Betyg: 5 stjärnor

Originaltitel: Die Wand
Översättning: Rebecca Lindskog
Förlag: Bokförlaget Thorén Lindskog
Utgiven: februari 2016
ISBN: 9789186905422
Sidantal: 255

Boken finns på Adlibris och Bokus.

Stranger Things

Stranger Things är serien för dig som precis som jag minns 80-talet! Serien kryllar av saker, musik och mode från detta märkliga årtionde. Det är BMX-cyklar, Star Wars-grejer och syntmusik, alldeles för stora frisyrer och pastellfärger. Den blinkar till filmer som ET och Stand by Me. Det doftar Stephen King och Steven Spielberg när de var som bäst.

Stranger Things tar barnens parti mot en knepig vuxenvärld som inte riktigt orkar vara närvarande. Utan pekpinnar men med seende barnaögon.

Berättelsens huvudpersoner är fyra pojkar mobbade av skolans värstinggäng. Detta utspelar sig i en tid innan nörden blev het och ikoniserad. Pojkarna älskar spel och lever sig in i rollspel och fantasy istället för den lilla trötta småstaden som de växer upp i.. En stad där det aldrig händer något… förrän en av pojkarna, Will försvinner mystiskt på sin väg hem.

Med försvinnandet vänds allting upp och ner och de mest obegripliga saker börja hända. Och allt sker i skuggan av ett stort huskomplex i skogen drivet av ett statligt projekt, bakom stängsel och vakter. En liten flicka rymmer från huset och blir pojkarnas guide in i den övernaturliga värld där krafter de låtsats ha i sina drömlekar blir verklighet. En verklighet där en obeskrivlig fasa vinner mark.

Stranger Things är en härlig serie att sjunka in i under mörka vinterhelger. Ett serie med glimten i ögat och enorma härliga och proffsiga barnskådespelare. Och så den svärtade 80-talsnostalgin på det.

Se den om du minns ditt 80-tal. Eller om du önskat att du hade fått vara med.

Jag ger serien 5 stjärnor!

Originaltitel: Stranger Things
Ursprungsland: USA
Säsong: 1
Produktionsår: 2016
Längd: 8 avsnitt à 42-55 minuter

Hett i hyllan #2: De obotliga optimisternas klubb av Jean-Michel Guenassia

Det är torsdag och Bokföring enligt Monika har lagt ut veckans Hett i hyllan. Jag hänger på.

Jean-Michel Guenassias debutroman De obotliga optimisternas klubb köpte jag för att jag gillade omslaget och för att den handlar om immigranter i Paris i mitten av 1900-talet. Och sen dess har den stått i hyllan. Mastodontformatet (drygt 600 sidor jätteliten text) känns inte lockande och jag har funderat ett tag på att låta den vandra vidare till Stadsmissionen.

Men nu när jag läser baksidestexten – och kollar på det snygga omslaget – beslutar jag mig för att boken får stanna hos mig ett tag till. Kanske läser jag den i år. Gillar jag den har det kommit en uppföljare, Den tjeckiske tangodansörens otroliga liv.

Peter May: Lewispjäserna

I den sista och avslutande delen av Peter Mays Lewis-trilogi har magin definitivt försvunnit. Första boken Svarthuset fick mig att vilja kasta mig på flyget till Yttre Hebriderna. Lewispjäserna däremot är rätt okej underhållning men inte mer.

På plussidan står att karga öar passar fint som deckarmiljö och att May har snott ihop ett nätt litet mysterium. Men ärligt, huvudpersonen Fin Macleod är tråkig. De många återblickarna på Fins ungdomstid, då han var chaffis åt ett band, har ändå sin charm. Men Fins relation till bandets sångerska är outhärdligt klyschig och mot slutet är jag hjärtligt less på dem bägge två. Och boken är rörig med alla hopp hit och dit i tiden.

Som sagt, rätt okej underhållning men absolut inte mer. Jag hoppas att Mays nya deckare Entry Island är bättre.

Betyg: 2,5 stjärnor

Originaltitel: The Chessmen
Översättning: Charlotte Hjukström
Förlag: Pocketförlaget
Utgiven: juni 2016
ISBN: 9789175791715
Sidantal: 309

Boken finns på Adlibris och Bokus.

Anastasia

Jag har kollat på den animerade filmen Anastasia från 1997. Den är regisserad av två avhoppare från Disney och bygger på legenden om att tsarens yngsta dotter överlevde den ryska revolutionen. Där någonstans upphör all kontakt med verkligheten. Filmen är rena mordet på den ryska historien och för mig som är historieintresserad gjorde vissa stycken direkt ont att se. Känsliga tittare är härmed varnade.

Men bortsett från det är det en riktigt trevlig film. Snyggt animerat, medryckande sånger, medryckande handling och sympatiska huvudpersoner. Samt en gullig fladdermus och en ruskigt slemmig Rasputin.

Som animerad film så där i största allmänhet ger jag den 3, 5 stjärnor i betyg. Som historisk skildring får den en överkorsad dödskalle.

Originaltitel: Anastasia
Ursprungsland: USA
Produktionsår: 2015
Längd: 94 minuter

Ransom Riggs snyggast

Läckraste omslagen i min bokhylla just nu måste vara Ransom Riggs böcker om miss Peregrines hem för besynnerliga barn. Jag har de två första i pocket.

Det är något speciellt med svartvita foton, särskilt gamla svartvita foton.

Jag hoppas verkligen jag gillar innehållet för jag ett våldsamt habegär efter den tredje boken också.

M.R.C Kasasian: Morden på Mangle street

Miljön är början av 1880-talet, det viktorianska London med sin ofattbara slum och misär för de fattiga i East End. Och en lika ofattbar aristokratisk snobbism hos de rika i staden.

March Middelton är en föräldralös ung dam som kommit till London för att bo med sin gudfar –den berömde personliga – inte privatdetektiven Sidney Grice. En excentrisk man med drag av både Poirot och Sherlock Holmes, om än lite snobbigare och oerhört mycket drygare. March är dock en dam som kan ta vara på sig själv och bryter därmed mot en hel del av samtidens uppfattningar om värnlös kvinna. Som att hon vill och kan med skarpsinne vara med och lösa mordmysterier.

Unga Sara Ashby hittas död i sin och mannens butik. Ihjälstucken med 40 knivhugg och ordet Rivincita skrivet i blod på väggen. Maken William fängslas, trots sin försäkran om att han är helt oskyldig. Hans svärmor ber March och Grice om hjälp att bevisa svärsonens oskuld. Och motvilligt tar Grice sig an fallet – som visar sig vara en knepig nöt att knäcka – och som kommer sätta hans goda namn på spel…..

Denna brittiska lättsamma deckare är en charmig och rolig historia att läsa. Med stor kärlek till den viktorianska eran som kuliss till mordgåtor och vissa vassheter som nästan når upp i nivå upp till Maggie Smiths repliker i Downtown Abbey så är den ett nöje att läsa. Jag skrattar högt flera gånger, men Morden på Mangle Street kanske inte är den mest nagelbitande deckare jag läst i mina dagar. Det är snarare miljö och personskildringarna som gör boken. Och dess förmåga att elegant leverera politisk inkorrekthet på löpande band – så som den tog sig ut för ett drygt sekel sedan.

Och det lär komma fler böcker om March Middleton och Sidney Grice med deras bundsförvant kommissarie Pound. Jag kommer säkerligen läsa en och annan historia av M.R.C Kasasian igen.

Betyg: 3,5 stjärnor

Originaltitel: The Mangle Street Murders
Översättning: Fredrika Spindler
Förlag: Lind & Co
Utgiven: oktober 2016
ISBN: 9789174616101
Sidantal: 333

Boken finns på Adlibris och Bokus.