Henrik Berggren: Landet utanför: Sverige och kriget 1939-1940

Bilden är lånad från Norstedts

En del böcker kommer in i ens liv vid lite fel tidpunkt. Henrik Berggrens facklitterära skildring Landet utanför: Sverige och kriget 1939 – 1940 kom för sent. Jag har läst massor om andra världskriget och har tuggat om det politiska och militära skeendet gång på gång på gång. Jag var sugen på en bok som berättade om hur människor upplevde kriget, både mannen och kvinnan på gatan och alla celebriteterna. Hur det svenska samhället påverkades av andra världskriget.

Och Landet utanför har en del av det också. Berggren citerar Astrid Lindgrens krigsdagbok och berättar om den unge Ingmar Bergman och hans familj. Och om Ture Nerman och Torgny Segerstedt och så. Men fokus ligger på just den politiska och militära utvecklingen och det var inte riktigt det jag var sugen på. Jag har läst det så många gånger förut. Men jag hade velat se mer nedslag i den svenska vardagen, fler röster från olika grupper i samhället.

Men, och det är ett väldigt stort men: för den som inte förläst sig på just den delen av andra världskriget kan det här vara en mycket givande bok, en bra ingång i Sverige 1939 – 1940, med utblickar över våra krigsdrabbade grannländer. Välskrivet och lättfattligt och överskådligt. Berggren kör med en torr och saklig och väldigt facklitterär stil som fungerar bra. Han kan ämnet och han ger också en del nya insikter, som vad Gustaf V egentligen sysslade med. Berggren har utfört ett gott hantverk.

Landet utanför: Sverige och kriget 1939 – 1940 är första boken av tre. Jag hoppas nästa del kommer snart. Förslagsvis i år.

Betyg: 4 stjärnor

Förlag: Norstedts
Utgiven: september 2018
ISBN: 9789113039527
Sidantal: 484

Boken finns på Adlibris och Bokus.

Rebecka Lennartsson: Mamsell Bohmans fall

Bilden är lånad från Stockholmia förlag

År 1747 drog snickarmästare Bohman sin 17-åriga dotter Lena Cajsa inför rätta i Stockholm. Hon var bråkig och besvärlig, hon lydde inte sina föräldrar, hon rände ute. Men det visade sig snart att det handlade om något betydligt allvarligare än vanligt tonårstrots. Inför sin far och de höga herrarna i rätten berättade Lena Cajsa uppriktigt om hur hon sålt sin kropp vid ett flertal tillfällen och hur en ökänd kvinna i staden förmedlat kontakterna.

Berättelsen om Lena Cajsa är ramen i Rebecka Lennartssons facklitterära skildring Mamsell Bohmans fall: Nattlöperskor i 1700-talets Stockholm. Med utgångspunkt i rättegångsprotokollen tecknar Lennartsson en faktaspäckad, levande och inkännande bild av prostitutionen i 1700-talets Stockholm. Hon granskar dåtidens sexhandel ur alla möjliga perspektiv. Just det där breda anslaget gör att boken ibland känns spretig. Men samtidigt är boken så väldigt intressant. Jag lär mig så mycket. Det enda jag glider över är de frekventa och ofta långa citaten ur allehanda samtida texter. Jag är inte jättebra på 1700-talssvenska; det där är inget jag orkar stava mig igenom. Vilket går alldeles utmärkt eftersom Lennartsson aldrig låter citaten stå för sig själva, hon tolkar dem och sätter dem i sitt sammanhang, precis som en bra facklitterär författare ska göra.

På det stora hela är Mamsell Bohmans fall en mycket bra läsupplevelse som ger mersmak. Jag vill läsa mer om 1700-talets Sverige, jag vill veta mer om gamla tiders Stockholm och framför allt: jag hoppas på fler böcker av Rebecka Lennartsson.

Betyg: 4 stjärnor

Förlag: Stockholmia förlag
Utgiven: januari 2020
ISBN: 9789170313257
Sidantal: 349

Boken finns på Adlibris och Bokus.

Peter K. Andersson: På stadens skuggsida

Bilden är lånad från Carlsson Bokförlag

Annie Chapman har gått till historien som Jack the Rippers andra offer. Lördagen innan hon mördades kom hon i konflikt med en annan kvinna på härbärget hon bodde. Konflikten gällde en lånad tvål. För kvinnor på samhällets absoluta botten kunde en tvål som aldrig återlämnats ge upphov till ett våldsamt gräl.

Om detta berättar historiken Peter K. Andersson i sin bok På stadens skuggsida: Människor och brott i Jack the Rippers London. Med utgångspunkt i rättegångsprotokoll skildrar han olika aspekter av livet i Londons fattigaste kvarter. Han beskriver gatugäng och gatukravaller. Konstaplar som aldrig borde ha blivit konstaplar. Grannar som umgås, grannar som grälar och grannar som mördas. Små glimtar av såväl vardag som det extraordinära. I Anderssons händer blir rättegångsprotokollen en guldgruva att ösa ur. Boken ger mig både en önskan att läsa mer mer mer i ämnet och att ta en tripp till London.

Det enda problemet med boken är att det ofta blir ett väldans rabblande av namn. X gjorde något, varpå Y reagerade på det, varpå A, B, C och X svarade med att… och så vidare. Det är svårt att hänga med i svängarna, att hålla koll på den röda tråden, att veta vem som gjorde vad. Här borde författaren gjort mer för att hålla läsaren orienterad.

Men bortsett från det är På stadens skuggsida en väldigt intressant bok som verkligen väcker min vetgirighet.

Betyg: 4 stjärnor

Förlag: Carlsson Bokförlag
Utgiven: augusti 2017
ISBN: 9789173318488
Sidantal: 189

Boken finns på Adlibris och Bokus.

Guido Knopp: Farväl, DDR

Bilden är lånad från Lind & Co

Ett par bra tv-serier väckte mitt intresse för DDR. Tyvärr har jag haft svårt att hitta facklitteratur om DDR som översatts till svenska. Om Tredje riket och andra världskriget finns hur mycket som helst men om det som hände därefter är det tunnsått. Så jag blev väldigt glad när jag kunde lägga vantarna på Guido Knopps skildring Farväl, DDR: Terror, övervakning och vardagsliv i Östtyskland, 1945-1989.

Och jag blev inte besviken. Det här är en mycket bra introduktion till DDR. Med utgångspunkt i tre kommunistiska höjdare (Ulbricht, Mielke och Honecker) och en och annan kändis (en konståkerska, en amerikansk musiker) tecknas bilden av Östtysklands uppgång och fall. Skildringen växlar mellan det politiska skeendet och vardagslivet. Det politiska förtrycket, den allt mer katastrofala ekonomin, vardagslivet, revolutionen som svepte undan allt. En hel del utrymme ägnas åt betydelsen av idrott och musik. Språket är lättillgängligt och smidigt, innehållet lagom avvägt och varierat. Det kanske verkar konstigt att kalla en bok om DDR för en bladvändare men faktum är att sidorna bara flyger förbi. Nu är jag väl i och för sig en tacksam publik, jag älskar historia och 1900-talets totalitära ideologier fascinerar mig. Men jag tror nog att många kan uppskatta den här boken. Jag drämmer till med högsta betyg.

Betyg: 5 stjärnor

Originaltitel: Goodbye, DDR
Översättning: Per Lennart Månsson
Förlag: Lind & Co
Utgiven: juni 2019
ISBN: 9789177791515
Sidantal: 221

Boken finns på Adlibris och Bokus.

Fatima Bremmer: Ett jävla solsken

Bilden är lånad från Månpocket

Det finns facklitterära författare som bara staplar fakta. Och så finns det de författare som inte bara återger fakta utan sätter in dem i ett sammanhang, gör en analys, bygger upp spänning och stämning.

Fatima Bremmer är ett exempel på de senare. Hennes bok Ett jävla solsken: En biografi om Ester Blenda Nordström har det mesta av det en bra biografi ska ha. I början var jag lite orolig för att det skulle bli ett okritiskt idolporträtt av en banbrytande kvinnlig journalist och författare. Ester Blenda Nordström levde trots allt i en tid då banbrytande av många ansågs förbehållet män. Och trots det gjorde hon alla de där fantastiska sakerna, wallraffade som piga, reste till alla möjliga ställen och länder och levde äventyrsliv, hon var stjärnreporter och skrev hyllade reportageböcker. Och allt det under 1900-talets första decennier, då villkoren för kvinnor såg mycket annorlunda ut.

Det hade varit frestande för en författare att bara skriva om allt det positiva i Ester Blenda Nordströms bedrifter och inte se hennes problematiska sidor. För hon hade en del mycket otrevliga egenskaper och åsikter. Framför allt genomsyrades hennes syn på människor och därmed hennes skrivande av klassförakt och rasism. I det avseendet var hon inte alls banbrytande utan mycket konventionell och bakåtsträvande och obehaglig.

Tack och lov faller Fatima Bremmer aldrig i idolporträttsfällan utan lyfter fram också de negativa sidorna av Nordströms liv och författarskap. Det positiva och det negativa blandas och skapar en dynamisk och spännande berättelse om en särpräglat människoöde. Visst, det finns saker som jag önskar att Bremmer grävt mer i och diskuterat närmare. Men i huvudsak är det här en mycket bra bok.

Betyg: 4,5 stjärnor

Förlag: Månpocket
Utgiven: april 2019
ISBN 9789175039350
Sidantal: 375

Boken finns på Adlibris och Bokus.

Årets bästa facklitterära bok och årets sämsta

Bilden är lånad från Historiska Media

Jag läste ovanligt många facklitterära böcker under 2019. Det mesta var bra eller riktigt bra, något var mindre bra och något riktigt uselt.

Bland det absolut bästa var Thomas Webers bok Hitlers första krig: Adolf Hitler, Soldaterna vid regiment List och första världskriget. Hitler själv pratade gärna mycket och länge och hans tid som tapper soldat under första världskriget och hur det påverkat honom. Och grejen är att Hitlers bild av vad Hitler gjorde under första världskriget inte riktigt kollats upp. I historieskrivningen har han framställts som just den tappre soldaten som riskerade livet och befordrades till korpral. Men historikern Weber tog itu med frågan. Resultatet är boken Hitlers första krig. Den är välskriven och lättläst, mycket underhållande och väldigt avslöjande. Och det är uppenbart att Weber vet vad han snackar om. Det här är riktigt bra populärhistoria. Jag rekommenderar den varmt till alla med minsta intresse för Tredje riket och/eller världskrigen.

En bok som jag verkligen inte rekommenderar är Droger i Tredje riket: det dopade blixtkriget av Norman Ohler. Det skulle i så fall vara som avskräckande exempel på hur forskning inte får bedrivas. Okej för att droger användes av soldater i Wehrmacht men Ohler får det att låta som mer eller mindre hela tyska armén gick på speed. Det kan ursäktas med att han uttrycker sig slarvigt. Det som inte går att ursäkta är att Ohler utan några bevis alls driver tesen att Hitler var totaldrogad under de sista åren i sitt liv. Det hade ju förklarat ett och annat men Ohler presenterar inga som helst bevis för sin tes. Och utan vettig bevisföring blir det bara spekulationer, fria fantasier, önsketänkande. Det är uruselt. Obegripligt att Fischer & Co valde att ge ut smörjan.

Betyg: 5 stjärnor
Originaltitel: Hitler’s First War: Adolf Hitler, the Men of the List Regiment and the First World War
Svensk titel: Hitlers sista krig: Adolf Hitler, soldaterna vid Regiment List 0ch första världskriget
Översättning: Per Lennart Månsson
Förlag: Historiska Media
Utgiven: 2011
ISBN: 9789186297602
Sidantal: 526

Boken är tyvärr slut på Adlibris och Bokus. Kolla på bibliotek eller second hand.

Betyg: 1 stjärna
Originaltitel: Der totale Rausch: Drogen im Dritten Reich
Svensk titel: Droger i Tredje riket: det dopade blixtkriget
Översättning: Henrik Lindberg
Förlag: Fischer & Co
Utgiven: september 2016
ISBN: 9789188243140
Sidantal: 255

Boken finns på Adlibris och Bokus.

Sofia Åkerman & Thérèse Eriksson: Slutstation rättspsyk

Det talades en del om dem för några år sen. Flickorna och kvinnorna som tvångsvårdades på rättspsyk. Inte för att de dömts för något brott utan för att de mådde så dåligt att den vanliga psykiatrin inte visste vad den skulle göra av dem. Om dem har Sofia Åkerman och Thérèse Eriksson skrivit boken Slutstation rättspsyk: Om tvångsvårdade kvinnor som inte dömts för brott.

Det var flickor och kvinnor med självskadebeteende och ätstörningar. Allmänpsykiatrin visste alltså inte vad de skulle göra med dem. I stället skickades de bland annat på rättspsykiatrin i Sundsvall, på obestämd tid. Någon egentlig vård bedrevs inte. Eller snarare sagt, vården gick ut på att avskräcka patienterna från självdestruktivt beteende. Straffen var bältningar, isoleringar, tvångshandskar.

Japp, ni hörde rätt. Flickor och kvinnor med självskadebeteende och ätstörningar skulle straffas när de visade att de mådde dåligt, helt emot alla regler och förordningar. En hade ju velat tro att sådana här saker tillhörde historien. Dessvärre skedde detta i Sverige på 2000-talet.

Slutstation rättspsyk är en välskriven och mycket upprörande skildring av vanvård och övergrepp. Tack till Sofia Åkerman och Thérèse Eriksson som slogs för de här flickorna och kvinnorna, som lyfte fram frågan i ljuset och kämpade för att missförhållandena skulle upphöra.

Betyg: 5 stjärnor

Förlag: Pocketförlaget
Utgiven: 2012
ISBN 9789186969745
Sidantal: 285

Pocketupplagan som jag har läst är slut i den ordinarie handeln. Det är bibliotek och second hand som gäller. Men e-boken finns på Adlibris och Bokus.

Tore Skeie: Jungfrun från Norge

Framsidan av Tore Skeies bok Jungfrun av Norge
Bilden är lånad från Karnival förlag

Tore Skeies facklitterära skildring Jungfrun från Norge handlar inte så mycket om jungfrun från Norge som om männen omkring henne. Ingeborg Håkansdotter föddes 1301 som dotter till Kung Håkon av Norge och som ettåring trolovades hon med den svenske hertig Erik. Under flera år var Ingeborg en bricka i spelet mellan furstarna i Norge, Sverige och Danmark. Det är en blodig historia som dryper av intriger och svek, förvisningar och mord och krig och allsköns elände. Ingen av de manliga huvudpersonerna är särskilt trevlig och värst av alla är hertig Erik av Sverige. Norske Skeie hyser inga sentimentala känslor inför den svenska hertigen, boken är lite av ett karaktärsmord och det förmodligen högst välförtjänt. Hertig Erik var en fullfjädrad skitstövel med siktet inställt på makten och härligheten och han hade inga problem med att ta sig över högar av lik för att nå dit.

Det är mycket underhållande. Skeie är saklig och lättläst och han kan sitt ämne. Möjligtvis litar han lite väl mycket på Erikskrönikan som källa, jag vet inte hur tillförlitlig Erikskrönikan är. Men jag rekommenderar boken till alla som är intresserade av svensk och nordisk medeltidshistoria.

Och jungfrun då? Jodå, mot slutet av boken blir Ingeborg äntligen huvudperson i sin egen berättelse. Och hennes liv efter bröllopet med Erik är intressant och spännande och förtjänar en alldeles egen bok. Jag hoppas Skeie skriver den.

Betyg: 4,5 stjärnor

Originaltitel: Jomfruen fra Norge
Översättning: Inge Knutsson
Förlag: Karneval förlag
Utgiven: februari 2014
ISBN 9789187207235
Sidantal: 312

Boken finns på Adlibris och Bokus.

Fabrizio Gatti: Bilal: På slavrutten till Europa

Vår gästrecensent Kim

Bilden är lånad från Celanders förlag

En box i magen. Med ens måste jag kolla var de där tetrorna med ekologiska, krossade tomater som ligger i mitt skafferi, kommer ifrån. De är märkta med e ”EU-label” och tillägget ”Odlingar i Italien”. Den lilla texten har för mig plötsligt fått en helt annan innebörd.

”Bilal, På slavrutten till Europa” är ett av de viktigaste nutidsdokumenten någonsin som utspelar sig i Afrikas öknar, på Lampedusa och på den italienska landsbygden. En skrämmande berättelse om nutidens slavhandel, dit författaren med snillrika wallraffmetoder begett sig för att avslöja några av de största bedrägerierna i EU:s korta historia. Drömmen om Europa som lockat hundratusentals människor in i avgrundens pengatörstande käftar.

Boken är tjock, men jag kan inte sluta läsa. Den är lättläst och spännande som en roman, men jag läser kusligt medveten om att detta är på riktigt, trots att det är en berättelse som redan hunnit få några år på nacken. Och trots att Libyens Gadaffi som spelade en central roll som sedan länge är ur leken, och även Italiens ministrar hunnit bytas ut, pågår fortfarande likafullt. Efter lite googlande kan jag konstatera att författaren fått pris för sin journalistiska insats, men i övrigt tycks ingenting ha förändrats.

Historien lämnar mig inte oberörd. Några dagar senare passerar jag Hamburg där jag ser några ungdomar som representerar precis de där som Fabrizio Gatti skrivit om. ”Vilka hjältar”, hinner jag tänka, innan de snabbt försvinner från sin samlingsplats då polisen kommer dit för ännu en kontroll. De vet vad det innebär. Arrestering och deportation. Kanske via Libyen. Kanske att lämnas att dö i öknen, eller om de har tur, åter hamnar i något av de enorma flyktingläger som bara fortsätter att växa.

Nu kanske du blev avskräckt från att läsa. Men Gattis reportage är värd varenda rad och ger läsaren ett stort bidrag till såväl insikt som klarsynthet. Det vidgar perspektiven till alla de där politiska besluten om gränskontroller, skyfflandet av flyktingar som vi läser om i media varje dag. Reportaget borde rimligen ha förärats mer än ett pris. Det borde ha förändrat världen. Det är faktiskt en skam att låta bli att läsa det!

Betyg: 5 stjärnor

Originaltitel: Bilal
Översättning: Margareta Zetterström
Förlag: Celanders förlag
Utgiven: maj 2013
ISBN 9789197941396
Sidantal: 543

Boken finns på Adlibris och Bokus.

Vardagsliv under andra världskriget: Minnen från beredskapstiden i Sverige 1939-1945

Bilden är lånad från Institutet för språk och folkminnen

Jag har växt upp med berättelser om Estland under sovjetisk och tysk ockupation under andra världskriget, om flykten till Sverige 1944, om den första tiden i Sverige. Men jag vet inte mycket om hur svenskarna upplevde kriget. Det finns inga sådana berättelser från min barndom.

Vardagsliv under andra världskriget: Minnen från beredskapstiden i Sverige 1939-1945 fyller en del av det tomrummet. Boken består av intervjuer med personer som var barn, tonåringar och unga vuxna under kriget. De berättar om ransoneringar, evakueringar, inkallelser. De beskriver hur en rostar (stulna) råkaffebönor i en ugn och handskas med en bil som går på gengas. De skildrar förberedelser för krig och rädslan för krig, harm gentemot nazistsympatisörer och skam inför eftergifter. Och de beskriver chocken när koncentrationslägren befriades, när tidningarna fylldes av bilder på likhögar och de överlevande kom till Sverige.

Några särskilda förkunskaper om Sverige under andra världskriget behövs inte. Urvalet är varierat och känns hyfsat heltäckande och texten flyter finfint. Vissa partier glider jag över snabbare än andra – jag är inte så intresserad av tillvaron som inkallad till beredskapen. Andra saker hade jag velat ha mer fördjupning i, som synen på tyskvänlighet, nazism och antisemitism. Men intervjuer som forskningsmaterial har ju sina begränsningar, särskilt när det som berättas ligger så långt tillbaka i tiden och särskilt när det gäller känsliga ämnen. Vill jag veta mer om de sakerna får jag leta någon annanstans. På det hela taget är det här mycket intressant och givande läsning, en riktig guldgruva för den som är intresserad av andra världskriget och/eller Sverige under 1900-talet.

Stort tack till redaktörerna Carina Ahlqvist, Annika Nordström och Birgitta Skarin Frykman och Institutet för språk och folkminnen som samlade ihop och gav ut dessa hågkomster.

Betyg: 4,5 stjärnor

Förlag: Institutet för språk och folkminnen
Utgiven: november 2012
ISBN 9789186959036
Sidantal: 460

Boken finns på Bokus samt på Institutet för språk och folkminnen.