Lina Bengtsdotter: Francesca

Framsidan av pocketutgåvan till Lina Bengtsdotters roman Francesca
Bilden är lånad från Månpocket

I Lina Bengtsdotters andra bok Francesca återvänder kriminalinspektör Charlie Lager till Gullspång för att stötta en kompis vars man stuckit. Och eftersom Charlie är Charlie börjar hon snart intressera sig för ett försvinnande i trakten nästan 30 år tidigare. Samtidigt som hon snokar runt för att få veta mer om gåtan Francesca får hon allt fler ledtrådar till sitt eget förflutna.

Uppföljaren till en succédebut kan vara knivig att få till men Bengtsdotter fixar det bra. Hon levererar ett mysterium, en snokande polis och diverse spänningsmoment. Francesca är inte lika mycket en polisroman som föregångaren Annabelle, men jag vet inte riktigt vad jag ska kalla den i stället. Någon slags korsning mellan thriller och drama antar jag. Stämningen är förtätad, olycksbådande. Bengtsdotter skildrar skickligt småstadens klaustrofobi och det förflutnas skuggor och hur svårt det är att försöka komma undan det som varit. Jag gillar det verkligen.

Det enda jag inte är helt nöjd med är upplägget. Bengtsdotter varvar berättelsen om Charlie i tredje person med kapitel där Francesca själv för ordet. Jag tycker inte att Bengtsdotter är lika bra på att skriva i första person, texten blir plattare på något sätt och det stör lite. Men på det stora hela är Francesca en mycket bra roman. Jag ser fram emot nästa del i serien.

Betyg: 4 stjärnor

Förlag: Månpocket
Utgiven: april 2019
ISBN 9789175039374
Sidantal: 379

Boken finns på Adlibris och Bokus.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.