Hans Fallada: På livstid

Pocketupplagan av Hans Falladas roman På livstid
Bilden är lånad från Lind & Co

Jag var verkligen tveksam om jag skulle läsa Hans Falladas roman På livstid. Jag tycker riktigt bra om Fallada, han har något speciellt. Lind & Co gjorde en litterär välgärning när de började ge ut Fallada i nyöversättning.

Men en bok om en man super bort sitt liv och efter ett mordförsök på frun blir inspärrad? Det låter seriöst deprimerande. Särskilt som boken är delvis självbiografisk och det gick ju inte så bra för Fallada. Bortsett från att han blev en hyllad författare då. Särskilt efter sin död.

Men På livstid är inte så deppig. Det underlättar att huvudpersonen inte är ett dugg sympatisk; jag gråter mig inte till sömns över hans öde. Och han ju sig själv att skylla. Och han är anmärkningsvärt anpassningsbar. Hur eländigt det än blir (och det blir eländigt) är han alltid på jakt efter någon slags utväg för att göra det eländiga mindre eländigt. Och dessutom är karln rolig, åtminstone om man har privilegiet att betrakta honom på avstånd. Up close and personal hade han nog varit så lagom kul. Det samma kan väl sägas om Fallada för övrigt.

Precis som i sina övriga böcker kör Fallada i På livstid sitt eget race. Och den här gången når han ända fram. Det sägs ju att en ska skriva om ämnen en kan och var det något som Fallada kunde var det missbruk och tvångsvård. Det blir full pott i betyget.

Betyg: 5 stjärnor

Originaltitel: Der Trinker
Översättning: Knut Stubbendorff
Förlag: Lind & Co
Utgiven: oktober 2016
ISBN: 9789174616262
Sidantal: 331

Boken finns på Adlibris och Bokus.

Per Anders Fogelström: Minns du den stad

Pocketupplagan av Per Anders Fogelströms roman Minns du den stad
Bilden är lånad från Bonnier Pocket

Nu har jag läst Minns du den stad, den tredje boken i Per Anders Fogelströms stad-serie. Lite av nyhetens behag har ju lagt sig och jag analyserar texten mer kritiskt. Fogelströms stora styrka är fortsatt känslan för staden och tiden. Hans faktakunskaper är gedigna. Han fångar Stockholms utveckling, tidsandan och de olika möjligheter som det nya seklet för med sig väldigt fint.

Människor däremot är inte Fogelströms paradgren. De blir mer typer, representanter för olika grupper, än riktiga människor. Strävsamma arbetare och strävsamma arbetarhustrur, arbetarungdomar. De som genom tur och skicklighet lyckats ta sig upp i de övre klasserna, de som halkar neråt. Emellanåt blir psykologin väldigt tunn, som i skildringen av Tyra som väljer gängtillvaron istället för den smala vägen.

Samtidigt blir jag ju verkligen nyfiken på hur det kommer gå för allihop. Jag har ändå följt samma familj med dess förgreningar genom tre böcker nu. Jag kommer att läsa den fjärde boken i serien och förmodligen också den femte.

Betyg: 3,5 stjärnor

Förlag: Bonnier Pocket
Utgiven: mars 2009
ISBN: 9789100123734
Sidantal: 308

Boken finns på Adlibris och Bokus.

Vardagsliv under andra världskriget: Minnen från beredskapstiden i Sverige 1939-1945

Bilden är lånad från Institutet för språk och folkminnen

Jag har växt upp med berättelser om Estland under sovjetisk och tysk ockupation under andra världskriget, om flykten till Sverige 1944, om den första tiden i Sverige. Men jag vet inte mycket om hur svenskarna upplevde kriget. Det finns inga sådana berättelser från min barndom.

Vardagsliv under andra världskriget: Minnen från beredskapstiden i Sverige 1939-1945 fyller en del av det tomrummet. Boken består av intervjuer med personer som var barn, tonåringar och unga vuxna under kriget. De berättar om ransoneringar, evakueringar, inkallelser. De beskriver hur en rostar (stulna) råkaffebönor i en ugn och handskas med en bil som går på gengas. De skildrar förberedelser för krig och rädslan för krig, harm gentemot nazistsympatisörer och skam inför eftergifter. Och de beskriver chocken när koncentrationslägren befriades, när tidningarna fylldes av bilder på likhögar och de överlevande kom till Sverige.

Några särskilda förkunskaper om Sverige under andra världskriget behövs inte. Urvalet är varierat och känns hyfsat heltäckande och texten flyter finfint. Vissa partier glider jag över snabbare än andra – jag är inte så intresserad av tillvaron som inkallad till beredskapen. Andra saker hade jag velat ha mer fördjupning i, som synen på tyskvänlighet, nazism och antisemitism. Men intervjuer som forskningsmaterial har ju sina begränsningar, särskilt när det som berättas ligger så långt tillbaka i tiden och särskilt när det gäller känsliga ämnen. Vill jag veta mer om de sakerna får jag leta någon annanstans. På det hela taget är det här mycket intressant och givande läsning, en riktig guldgruva för den som är intresserad av andra världskriget och/eller Sverige under 1900-talet.

Stort tack till redaktörerna Carina Ahlqvist, Annika Nordström och Birgitta Skarin Frykman och Institutet för språk och folkminnen som samlade ihop och gav ut dessa hågkomster.

Betyg: 4,5 stjärnor

Förlag: Institutet för språk och folkminnen
Utgiven: november 2012
ISBN 9789186959036
Sidantal: 460

Boken finns på Bokus samt på Institutet för språk och folkminnen.