Elly Griffiths: Den mörka ängeln

Framsidan på pocketupplagan av Elly Griffiths roman Den mörka ängeln - en svartvit bild av stenängel med författarnamn och itel i gul text

Elly Griffiths tionde roman Den mörka ängeln utspelas delvis i Italien. Smart drag. Jag gillar verkligen Ruth Galloway och människorna runt henne men det hade kunnat bli tjatigt med ännu ett skelett upphittat i karga Norfolk. Det här är trots allt den tionde boken om Ruth Galloway. Men den här gången får hon en vädjan om hjälp från italiensk arkeologkollega i nöd och bestämmer sig för att resa dit. Samtidigt händer otäcka saker i Norfolk.

Jag tilltalas väldigt av miljöombytet till pittoresk bergsby i Italien och mysteriet som ska lösas där är helt okej. Och skeendet i Norfolk har nagelbitarkaraktär på mer än ett plan. Mestadels är boken trivsam på typiskt britcrime-sätt och upplösningen är riktigt spännande.

Som vanligt ligger en stor del av tyngdpunkten i boken inte på mysteriet som ska lösas utan på huvudpersonernas mer eller mindre konstiga, mer eller tilltrasslade privatliv. Normalt gillar jag inte den typen av deckare men jag kan inte motstå Elly Griffiths humor och charm och människokännedom. Det är mycket underhållande och då spelar det ingen roll för mig att deckargåtorna inte är direkt nyskapande.

Betyg: 4,5 stjärnor

Originaltitel: The Dark Angel
Översättning: Carla Wiberg
Förlag: Månpocket
Utgiven: juni 2019
ISBN 9789175039541
Sidantal: 304

Boken finns på Adlibris och Bokus.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.