John Williams: Butcher’s Crossing

Pocketupplagan av John Williams roman Butcher's Crossing. På framsidan en buffel i ett snöigt landskap
Bilden är lånad från Natur & Kultur

John Williams roman Butcher’s Crossing är inte riktigt min typ av bok. Eller snarare sagt, det är inte riktigt min typ av handling. Den utspelas i amerikanska Västern på 1870-talet. Ung man på jakt efter sitt sanna jag åker ut i ödemarken för att jaga bufflar tillsammans med tre råbarkade män, utstår umbäranden och motgångar.

Och så är det inte så väldigt mycket mer.

Om Williams slängt in ett spöke hade jag köpt konceptet rakt av. Spöken passar på ödsliga platser bortom all ära och redlighet. Men här finns inga spöken. Däremot en radda manliga män, en och annan prostituerad kvinna samt en otrolig mängd bufflar. Och hade hela handlingen utspelats i nybyggarsamhället Butcher’s Crossing hade jag förmodligen varit överförtjust. Tyvärr dras det ut på buffeljakt och buffeljakt är inte min grej.

Så jag har svårigheter att engagera mig i själva handlingen.

Samtidigt går det inte att komma ifrån att John Williams är en mycket begåvad författare. Precis som i Stoner beskriver han stora känslor och händelser med mycket små medel. Och precis som i Stoner ger han känslan av att skildra människor som faktiskt levat, som de levat. Will Andrews och de andra i boken är inte hittepåfigurer i en roman utan verkliga människor. Hans skildring av människorna engagerar just för att de känns så levande.

Efter lite funderande hit och dit ger jag ändå 4 stjärnor i betyg. När allt kom omkring fick Williams mig att läsa och uppskatta en bok om ett ämne som inte alls är min grej.

Betyg: 4 stjärnor

Originaltitel: Butcher’s Crossing
Översättning: Eva Johansson
Förlag: Natur & Kultur
Utgiven: maj 2016
ISBN: 9789127148741
Sidantal: 331

Boken finns på Adlibris och Bokus.

Lina Bengtsdotter: Annabelle

Pocketupplagan av Lina Bengtsdotters debutroman Annabelle
Bilden är lånad från Månpocket

I bland händer det att en författare får ett gammalt recept att kännas som alldeles nytt. I Lina Bengtsdotter debutroman försvinner ung vacker flicka i mindre håla och trasig polis med förflutet i bygden kommer tillbaka för att utreda. Det är inget nytt. Inte ens att det är en kvinnlig polis är särskilt nytt längre. Jag har redan läst en bok med exakt samma tema i år. Den var helt okej men bleknar bort jämfört med Annabelle.

Men Bengtsdotter skriver som om ingen skrivit om det förut. Hur hon gör det förstår jag inte riktigt. Bra språk naturligtvis, flyter lätt över sidorna. Det här är en väldigt snabbläst bok. Människor som känns så väldigt verkliga rakt igenom. Småstadsatmosfären. Huvudpersonen själv, som visserligen är en bra polis men som dricker för mycket på fel sätt och som vilken dag (eller snarare natt) som helst kan totalkrascha.

Annabelle är en mycket bra debut som inger hopp om den svenska deckargenren. Uppföljaren Francesca har en given plats i min deckarhylla.

My här på Kulturnästet har också skrivit om Annabelle. Du hittar hennes recension här.

Betyg: 4,5 stjärnor

Förlag: Månpocket
Utgiven: november 2017
ISBN: 9789175037950
Sidantal: 314

Boken finns på Adlibris och Bokus.

Cia Sigesgård: Inga kelgrisar, inga styvbarn

Pocketupplagan av Cia Sigesgårds thriller Inga kelgrisar, inga styvbarn
Bilden är lånad från Southside Stories

Det var på håret att jag orkade mig ta igenom Cia Sigesgård thriller Inga kelgrisar, inga styvbarn. Inte så att den är dålig, tvärtom. Det är en bra thriller med skräckinslag. Utspelas i ett hyreshus med ett gäng mer eller mindre udda, mer eller mindre dysfunktionella familjer. Hemligheterna är många och i vissa fall avgrundssvarta.

Och äckelfaktorn är mycket hög. Jag är inte känslig av mig, men tro mig, det här är ingen bok en vill tänka på när en äter middag. Jag är inte säker på att jag någonsin vill äta köttfärs igen. Och det finns gränser för hur mycket jag vill veta om sjukligt snedvriden manlig sexualitet. För min del hade Sigesgård gärna fått städat undan det värsta äcklet.

Dessutom är boken bitvis väldigt otäck. Misären som gömmer sig bakom vissa av dörrarna är fruktansvärd. Återigen, jag är inte direkt känslig men det finns gränser för hur mycket mänsklig ruttenhet och misär och tragik jag fixar i en enda bok.

Det är för väl att boken också bjuder på såna saker som kärlek och vänskap och mod och hopp om framtiden. Men också väldigt många frågor om hur det gick sen, var det verkligen rätt att hen kom undan med det där och vad händer om… och så vidare och så vidare.

Känslomässigt var Inga kelgrisar, inga styvbarn ingen lätt bok att ta sig igenom. Men den är väl värd besväret. Den är verkligen en folkhemsrysare. Jag hoppas på mer av Sigesgård, företrädesvis med lägre äckelfaktor.

Betyg: 4 stjärnor

Förlag: Kalla Kulor Förlag
Utgiven: februari 2015
ISBN: 9789187049828
Sidantal: 395

Boken finns på Adlibris och Bokus.

Malin Persson Giolito: Störst av allt

Pocketupplagan av Malin Persson Giolitos roman Störst av allt
Bilden är lånad från Månpocket

Malin Persson Giolitis rättegångsdrama Störst av allt tar god tid på sig. De första 100 sidorna eller så undrar jag varför jag ens läser boken. Persson Giolito har ett vasst språk och vassa karaktärsskildringar och så. Men det är ju inte precis den första skildringen av en skolskjutning som jag tar del av. Inte den första skildringen med en klarsynt och cynisk tonåring som berättarjag heller. Ingendera konceptet går att variera i evighet.

Men efter ett tag lyfter boken. Allteftersom det blir tydligare hur 18-åriga Maja hamnat i en situation hon inte kan hantera ökar spänningen. Men det blir också tydligt hur dubbel Maja är. Hon blottlägger omgivningens hyckleri och fördomar och klassförakt. Samtidigt lyser hennes egna fördomar igenom. Hon ser ner på de som inte är lika smarta som hon, som inte är lika privilegierade som hon, som inte är lika vita som hon. Maja är inte en trevlig person och det beror inte bara på att hon tonåring och svårt traumatiserad. Hon föraktar sin omgivning utan att förstå att hon i grunden är likadan, bara intelligentare. Om hon inte blivit den åtalade i en mordrättegång skulle hon förmodligen ha blivit en sån där vuxen tycker så illa om. Men nu sitter hon där i rättegångssalen och hon kommer inte undan. Mot slutet, i några korta glimtar, skymtar en annan Maja fram, en ung kvinna som äntligen förstår vad som gått förlorat.

Jag undrar om Persson Giolito framställt henne så medvetet. I så fall är det genialiskt. Om inte är det ett olycksfall i arbetet som blivit väldigt lyckat.

Trots den sega inledningen är Störst av allt en i huvudsak bra bok, välskriven och tankeväckande. Jag har en känsla av att Maja kommer stanna kvar i mina tankar ett tag. Dessutom är det en intressant skildring av vårt rättsväsende. Jag ger en fyra i betyg.

Störst av allt har också blivit tv-serie. Det är den första svenskproducerade Netflix-serien. Jag hoppas den hamnar på SVT så småningom.

Betyg: 4 stjärnor

Förlag: Månpocket
Utgiven: mars 2019
ISBN: 9789175039688
Sidantal: 368

Boken finns på Adlibris och Bokus.

.

Joanna Cannon: Problemet med får och getter

Joanna Cannons roman Problemet med får och getter
Bilden är lånad från LB Förlag

Bokomslag kan verkligen lura en.

I Joanna Cannons debutroman Problemet med får och getter försvinner en kvinna. Bortsett från den försvunnas make verkar ingen av de vuxna särskilt bekymrade. Men två småflickor anar ett mysterium och börjar snoka runt på egen hand. Och eftersom bokomslaget signalerar gulliga barn och allmän nostalgi förväntade jag mig en thriller i femtiotalsmiljö (jag läste baksidestexten slarvigt) med hög mysfaktor och förhoppningsvis ett lik eller två.

Problemet med får och getter utspelar sig på sjuttiotalet, är allt annat än gullig och inte särskilt nostalgisk heller. Jag var själv barn på sjuttiotalet och tro mig, jag blir inte nostalgisk av den här skildringen. Anslaget är cyniskt, barnen i boken mer eller mindre odrägliga och de vuxna vadar i mörka hemligheter och en och annan tragedi. Inget att bli nostalgisk över här. Om något blir jag glad över att jag själv överlevde decenniet i fråga.

Men det är ingen olycklig och mörk och tragisk bok. Inte feelgood precis men jag blir ändå på gott humör av att läsa den. Cannon är vass och ironisk och småelak och träffsäker och dessutom rolig. Hon påminner faktiskt en del om Belinda Bauer.

Fortsätter Cannon i den här stilen hoppas jag att det kommer många fler böcker av henne i svensk översättning. Om inte skulle jag kunna tänka mig att läsa henne på engelska. Det blir en klar femma i betyg!

Betyg: 5 stjärnor

Originaltitel: The Trouble with Goats and Sheep
Översättning: Klara Lindell
Förlag: LB Förlag
Utgiven: november 2016
ISBN: 9789188447074
Sidantal: 350

Boken finns på Adlibris och Bokus.

Paula Hawkins: I djupt vatten

Pocketupplagan av Paula Hawkins thriller I djupt vatten

Det har sagts förr och det kommer sägas igen: andra boken efter en succéroman är svårt. Paula Hawkins trhillerdebut Kvinnan på tåget blev värsta snackisen när den kom. Många tokhyllade, andra dissade. Själv tyckte jag att det var en i huvudsak bra roman. Framför allt gillade jag intrigen och upplägget som verkligen var yum-yum. Jag förstår att en del drog paralleller till en av mina absoluta favoriter Gillian Flynn (Mörka platser, Gone girl).

Hawkins andra roman I djupt vatten är inte alls av samma kaliber. Till att börja med är storyn mer traditionell. När Jules syster hittas död i byns flod åker Jules hem till byn, upptäcker att syrran höll på med en bok om alla dödsfall knutna till floden och tja, så är det dags att börja avslöja hemligheter.

Problemet är att det inte är så jättemånga hemligheter som avslöjas. Eller så missar jag majoriteten när jag försöker hålla reda på alla miljoner berättarröster och hur alla dessa människor står i relation till varandra. I djupt vatten hade verkligen, verkligen, verkligen mått bra av att Hawkins rensat i persongalleriet. Som läget är nu blir det mest rörigt och spretigt och jag hänger inte med. Jag hade behövt ha en sån där tavla som de har i polisserier, med uppklistrade foton och ritade linjer mellan fotona och allt det där. Eller åtminstone ett personregister.

Hawkins har ett ypperligt språk och en välutvecklad förmåga att skildra människor, särskilt jobbiga människor och i grund och botten tror jag starkt på hennes författarskap. Men den här gången blir det bara en trea i betyg.

Betyg: 3 stjärnor

Originaltitel: Into the Water
Översättning: Hanna Svensson och Jimmy Hofsö
Förlag: Massolit
Utgiven: maj 2018
ISBN: 9789176795392
Sidantal: 432

Boken finns på Adlibris och Bokus.