I veckans tematrio uppmanar Lyran oss att berätta om tre böcker som handlar om sjukdomar och/eller skador. Här är min trio.
Douglas Couplands roman Alla familjer är psykotiska handlar om en familj som inte liknar nånting annat. De ljuger, är otrogna och allmänt otrevliga, de säljer ofödda barn och kränger förfalskade brev från döda prinsessor. Och den fysiska hälsan är inte heller på topp, tre av dem har aids och en lider av obotlig cancer. Det här är en bok som är både deppig (jag menar, vem blir inte deppig av dödliga sjukdomar och kraschade förhållanden) och hysteriskt rolig. Rekommenderas!
Jamaica Kincaids roman Min mors självbiografi inleder med att huvudpersonens mamma dör i barnsäng. Och resten av boken är inte mycket muntrare. En egensinnig och avig flicka växer upp till en egensinnig och avig kvinna som jag i ärlighetens namn har svårt att förstå mig på. Fast det är klart, med den pappan hade jag också blivit avig och arg. Men det räcker inte riktigt. Jag gillar Kincaids raka och avskalade stil men huvudpersonen är för mycket av en gåta och berättelsen saknar en röd tråd. Men det är trevligt med en bok som utspelas i Karibien.
Augustenbad en sommar utspelas på en kurort i slutet av 1800-talet. Huvudpersonerna är en alkoholiserad poet, en kvinna döende i syfilis och en ung arbeterska. Jordahl har skrivit en vacker och vemodig berättelse och kryddat den med en dos riktigt usel poesi. Oförglömligt.
inte läst dessa, Kincaid gillar jag.
Har inte läst någon av de här men de låter intressanta. Tack för tips!
Alla familjer är psykotiska verkar verkligen annorlunda!
Dessa har jag inte läst, inte några muntra böcker precis.
Kincaid är jag åtminstone ”bekant” med!
Kompositionen med den där riktigt usla poesin framstår på något skruvat vis som lockande 🙂
Jag var inte helförtjust i Couplands bok men nu i efterhand minns jag inte riktigt varför?
Alla familjer är psykotiska låter ju helt fantastisk
Har inte läst någon av böckerna. Tack för tipsen.