Robert Harris: Konklaven

Bilden är lånad av Bookmark Förlag

Jag började läsa Robert Harris roman Konklaven med så totalfel förväntningar. Jag var sugen på en deckare eller thriller med ond bråd död och ett präktigt mysterium och allt det där. Konklaven inleder visserligen med ett lik – det är den förre påven som trillat av pinn – men han var gammal och sjuk och hans död naturlig. Och det som följer är inte en deckare utan en skildring av det psykologiska och politiska spelet kring valet av en ny påve. Och det tog ett bra tag innan jag började uppskatta boken för vad den faktiskt är.

För egentligen är det här en bra bok. Robert Harris har ett bra språk, upplägget är snyggt i all sin enkelhet och berättelsen känns initierad och trovärdig. Harris radar upp de olika kandidaterna med alla deras förtjänster och tillkortakommanden och hemligheter och jag inser ju vad som står på spel vid valet av den nya påven. Och jag engagerar mig i människorna, alla de här kyrkans män som skulle kunna bli Guds ställföreträdare på jorden, trots att de bara är människor med allt vad det innebär.

Men återigen: jag var sugen på något fartfyllt och spännande och tja, det hittade jag inte i den här boken.  Så här i efterhand tänker jag att jag när jag läste inte riktigt förmådde uppskatta Konklavens alla förtjänster för att jag var så sugen på något annat. Jag borde läsa om den, vid ett bättre tillfälle. Som läget är nu stannar betyget på 3,5.

Betyg: 3,5 stjärnor

Originaltitel: Conclave
Översättning: Svante Skoglund
Förlag: Bookmark Förlag
Utgiven: mars 2018
ISBN: 9789188545053
Sidantal: 286

Boken finns på Adlibris och Bokus

En kommentar till “Robert Harris: Konklaven”

  1. Kanske inte rätt bok att läsa om man vill ha något fartfyllt, nej. Det tog ett tag för mig att komma in i den, men när jag gjorde det så tyckte jag om den.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.