Jonas Moströms deckare Himlen är alltid högre är så 1970-tal och inte på ett bra sätt. Vilket jag borde ha anat om jag hade läst baksidestexten noggrannare. Men jag kom inte mycket längre än till att huvudpersonen Nathalie Svensson är psykiatriker och medlem av rikskriminalens gärningsmannaprofilgrupp. Jag fastnade på det där med psykiatriker och och gled bara över resten utan att reflektera.
Det var dumt gjort. Det här är inte en bok om yrkeskvinnan Nathalie Svensson. Intrigen är i princip helt uppbyggd kring hennes privatliv; någon tar livet av karlar hon ligger med. Det är ett väldans tjat om hennes frigjorda sexliv och hur hon minsann tillåter sig att vara lite lagom kurvig. Hon är hustru, älskarinna, dotter. Hon är som tagen från en damtidning. Psykiatrin är mest fernissa och en ursäkt för att skriva ännu en deckare om en kvinna i offerrollen.
Det är dessutom hyfsat enkelt att räkna ut vad som ligger bakom alltihop och upplösningen kom inte heller som en överraskning. Jag avstår nog från fler böcker av Jonas Moström.
Betyg: 2 stjärnor
Förlag: Pocketförlaget
Utgiven: september 2015
ISBN: 9789175790572
Sidantal: 297 + extramaterial
Det gör du helt rätt i. Jag läste även del två i serien för jag tänkte att den måste vara bättre än den här, det var den inte
Då avstår jag definitivt. Onödigt att bli förbannad en gång till på samma författare.