Gillian Flynn: Gone girl

Jag har hört mycket om den här boken, både att den är jättebra men också att den är JÄTTEOTÄCK (med STORA bokstäver). Därför har jag dragit mig lite för att läsa den. Såklart blev jag även nyfiken.

Så det var kul att få den här pocketboken som recensionsexemplar vid bokmässan i Göteborg i höstas, och äntligen få göra bedömningen själv.

Boken är översatt till 30 språk och såld i miljontals exemplar. Kanske beror det på att problematiken som skildras på något sätt är universell?

Berättelsen handlar om ett ungt par, som utåt sett tycks ha allt. de har bott i New York i några år och har av olika skäl flyttat till en mindre stad. Det börjar skava i äktenskapet och på parets femte bröllopsdag försvinner Amy, hustrun, spårlöst.

Läsaren får följa letandet som följer, omväxlande med Amys dagbok – eller är det hennes riktiga dagbok? Har Nick smutsiga hemligheter? Har Amys föräldrar prackat på henne en fantasivärld då de använt henne som förebild för en flickboksserie, kan hon inte längre skilja på verklighet och roll?

Ja, det är en bra bok som är mycket spännande. Bitvis otäck, men inte på det sätt som jag trodde. Den har många invecklade bottnar och man ställs inför dilemmat att tro det man ser eller ta reda på fakta. Jag funderar på att läsa om den när det har gått ett tag och se om det syns ledtrådar tidigare i boken. Mera thriller än deckare, skulle jag säga.

Boken finns också på film, som jag har sett, men som så ofta när det gäller invecklade historier är boken bättre än filmen.

Betyg: 4

Originaltitel: Gone girl
Översättning: Ulla Danielsson
Förlag: Pocketförlaget
Utgiven: augusti 2014
ISBN: 9789187319426
Sidantal: 555 s.

Boken finns på Adlibris och Bokus.

 

6 reaktioner till “Gillian Flynn: Gone girl”

  1. Jag tycker väldigt mycket om Gone girl. Är överhuvudtaget mycket förtjust i Gillian Flynn, jag har läst allt som getts ut på svenska och mer eller mindre älskat allt. Min favorit är nog novellen En sån som du tätt följd av romanen Mörka platser. Fast den sistnämnda är riktigt otäck bitvis.

  2. Jag gillade denna, men helt ärligt så tycker jag att den var väldigt uppenbar. Det gjorde inte så mycket för den var ändå spännande 🙂

    1. Ja, i och för sig, men ändå spännande att se hur hon skulle trassla ut handlingen till slut. Skickligt tycker jag.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.