Anne Liljeroth: Vanliga människor glömmer och går vidare

Den här boken är ett recensionsexemplar från Hoi förlag, från förra årets bokmässa i Göteborg.

Det är uppföljaren till Anne Liljeroths debutroman Bara människor, och utspelar sig ett år efter att Saga återvände till sin barndomsstad, köpte fastigheten där hon växte upp och bosatte sig i en av lägenheterna.

När berättelsen börjar har Saga, som är frilansande journalist, just släppt en bok om ett av stadens original, fröken Andersson, där hon avslöjar ett och annat som ingen kände till. Det rör upp känslor i den lilla staden. I slutet av förra boken gjorde hon ett grävande reportage där hon avslöjade bankdirektörens inblandning i ekonomisk brottslighet, något som fick stora följder för honom. I Sagas förflutna fanns händelser som gjorde att hon ville hämnas på honom, så när hon hade hittat hans inblandning forskade hon inte vidare utan publicerade, vilket visade sig ödesdigert även för henne själv…

Det går mycket väl att läsa den här boken utan att ha läst den förra, men för sammanhangets skull rekommenderar jag att börja med Bara människor. För jag rekommenderar böckerna, de är välskrivna och lite puttriga, innehåller lagom spänning utan att vara deckare. Att den handlar om staden Skara, nästan grannstad till min, nämns inte men det förstår man om man har varit där.

Boken får betyget 4 av mig.

Förlag: Hoi förlag
Utgiven: september 2015
ISBN: 9789175579924
Sidantal: 366

Boken finns på Adlibris och Bokus.

 

 

Tematrio: Barn- och ungdomsböcker

Det är måndag och i veckans tematrio uppmanar Lyran oss att berätta om tre riktigt bra böcker för barn i olika åldrar. Här är min trio.

Rick Yanceys sci-fi-roman Den femte vågen handlar om Cassie som överlever utomjordingarnas attack mot Jorden och som tillsammans med andra barn och ungdomar försöker organisera motståndet. Paranoian griper omkring sig när de inser att inkräktarna ser ut just som dem själva. Spännande och engagerande, första delen i en trilogi. Har också blivit film.

I Neil Gaiman roman Kyrkogårdsboken överlever ett litet barn mordet på en hel familj. Barnet adopteras av spökena på en gammal kyrkogård men en dag får mördaren upp spåret efter honom. Det låter kanske otäckt för en barnbok men är en fantastisk berättelse om en udda uppväxt och om kärlek som dessutom är härligt otäck. Bör dock inte läsas av allt för lättskrämda barn, åtminstone inte utan en vuxen som är beredd att diskutera innehållet.

Terry Pratchetts sista bok The Shepherd’s Crown handlar om Tiffany Aching som kämpar med vardagsslitet som ung häxa samtidigt som hon tar upp kampen mot en gammal och farlig fiende.  Boken är rolig och sorglig och skarpsinnig, det glädjer mig att Pratchett slutade på topp.

Serien om Tiffany Aching, som riktar sig till framför allt barn och ungdomar men som kan läsas av alla åldrar, började med The Wee Free Men. The Shepherd’s Crown är den femte boken. Böckerna om Tiffany bör läsas i ordning men däremot behöver en inte läsa alla andra böcker Pratchett skrev dessförrinnan. Pratchett hade flera underteman i sina böcker beroende på huvudpersonerna (”häxorna”, ”trollkarlarna”, ”Nattvakten” o.s.v. och det räcker med att en läser varje undertema i ordning.

Året runt-tag

Den här roliga taggen hittade jag hos Mitt bokliga liv.

Januari: En bok eller serie med långsam början.
Jonathan Strange & Mr Norell av Susanna Clarke har en lång startsträcka. Jag minns att jag funderade på om jag skulle lägga ner boken. Men efter ungefär 100 sidor tar det fart. Bra fantasy i tegelstensformat.

Februari: En bok eller serie med gullig romantik.
Romantik är inte min grej men Varma kroppar av Isaac Marion skildrar en gullig förälskelse mellan en zombiekille och en levande tjej.

Mars: En bok med grönt omslag.
Sorgesång för Easterly av Petina Gappah. Snyggt omslag, snyggt innehåll. Gappah är grym! I mars kommer hennes roman Memorys bok. Den ser jag fram emot.

April: En series början som var vackert skriven.
Har säkert läst många men jag kan inte komma på någon nu.

Maj: En bok eller serie som du läser för att undvika att plugga.
Allt. Det var länge sedan jag läste på universitetet men jag bedriver en del självstudier i ämnen som engagerar mig. Min studiediciplin imponerar inte.

Juni: En bok som bara kan beskrivas som kul.
Stolthet och fördom och zombier av Jane Austen och Seth Grahame-Smith är hysteriskt rolig. Jag tycker att Austen ensam är urtråkig i bokform men tillsammans med Grahame-Smith blir hon kul.

Juli: En bok som utspelar sig på semestern.
På spaning med Bridget Jones åker huvudpersonen på semester och hamnar i trubbel. Charmig bok om charmig vimsa.

Augusti: En bok som utspelar sig över skolåret.Cirkeln av Sara Bergmark Elfgren och och Mats Strandberg utspelas under första året på gymnasiet. Riktigt bra bok och filmen blev också lyckad. Tycker jag. Jag har förstått att många yngre fans tyckte att filmatiseringen inte blev som de tänkt sig och hoppats på.

September: En bok eller serie med höstfärger på omslaget.
Första pocketutgåvan av Margaret Atwoods dystopiska roman Oryx & Crake. Ruskigt bra bok för övrigt, elak, rolig och möjlig.

Oktober: En bok eller serie du tyckte var läskig.
Ruinerna
av Scott Smith. Jag kommer aldrig ge mig in i en djungel. Inte en meter, inte ens om jag får betalt.

November: En bok eller serie du är tacksam över att ha läst. Kazuo Ishiguros dystopi Never let me go är en av de bästa böcker jag läst. Mycket vacker, oändligt sorgesam.

December: En bok eller serie med ett fantastiskt slut
De sista raderna i Steve Sem-Sanbergs roman De fattiga i Lodz är fantastiska. Boken handlar om ghettot i Lodz under andra världskriget, deppigt aktuellt.

Dirk Gentlys holistiska detektivbyrå

Dirk Gently är huvudperson i två romaner av Douglas Adams, Dirk Gentlys holistiska detektivbyrå och Tedags för dystra själar. Adams är mannen bakom den skruvade kultboken Liftarens guide till Galaxen. Han dog dessvärre innan han skriva klart tredje delen om privatdetektiven  Dirk Gently. Som är en mycket märklig figur…

Jag har inte läst böckerna om Dirk men är mycket sugen på dem efter sett Dirk Gentlys holistiska detektivbyrå på Netflix. Sällan har jag skrattat så högt och fnissat så glatt som till denna härliga komedi-thriller

Det är en charmig, skruvad, vansinnig och rolig serie om Dirk (Samuel Barnett) och hans nästan-vän Todd (Elijah Wood), en misslyckad rockmusiker, misslyckad son och bror- ja, misslyckad så där i allmänhet. Todds syster Amanda och livvakten Farah sluter också upp på jakt efter … tja… utbytta själar. De blir den holistiska deckargänget.

Allt hänger ihop menar Dirk. Även om man inte förstår kan man liksom känna det hävdar han. Arbetssättet leder till en radda misslyckanden. Deckargänget dras in i en mordorgie som leder till både det ena och andra och tredje. Vem som är den onde eller den  gode ter sig suddigt långt in i historien.

Vill du skratta åt knasiga obegripligheter rekommenderar jag denna serie varmt. Slappna av och enjoy the show. Jag hade inte tråkigt en enda sekund!

Och säsong 2 är på G!

Originaltitel: Dirk Gently’s Holistic Detective Agency
Ursprungsland: USA
Säsong: 1
Produktionsår: 2016
Längd: 8 avsnitt à 54 minuter

Stina Stoor: Bli som folk

Stina Stoor: Bli som folk

Stina Stoor debuterade år 2015 med den här novellsamlingen. Nu har den även kommit i pocket. Jag fick den, till min stora glädje, av Norstedts förlag vid bokmässan i höstas för att skriva om den.

Jag hade äran att träffa Stina Stoor vid ett författarbesök på det bibliotek där jag jobbar. Det var hösten 2015 när hon var ”brännhet” – kunde man tro… veckan därpå var hon med i Babel och alla kultursidor och soffor man kan tänka sig, till Skövde kom alldeles för få för att möta henne.

Jag tyckte att det var för få, eftersom hon har en mycket speciell historia att berätta, och hon gör det väl. Dessa nio noveller är en fantasifull och fiktiv återgivning av hennes eget liv och uppväxt, livsöden hon har sett omkring sig och miljöbeskrivningar från hennes egen bakgård. ”Folk” har sina förutbestämda roller men beter sig ändå helt eget, och se, det går ju också bra! Boken beskriver detaljerat och klart, men mycket ömsint, hur de olika personerna tänker och fungerar i sina sammanhang. Man får större förståelse för det udda och ”eljest”. Ibland skriver hon på norrländskt vis, speciella uttryck och halva meningar, så man hör hennes röst genom texten, vilket förstärker läsupplevelsen.

Jag är väldigt återhållsam med betyg, men här blir det 5 (högsta!)

Förlag: Norstedts
Utgiven: september 2016
ISBN: 9789113074245
Sidantal: 212

Boken finns på Adlibris och Bokus.

Hett i hyllan #5: Sjöfartsnytt av Annie Proulx

Det är torsdag igen och Bokföring enligt Monika lägger upp veckans Hett i hyllan, böcker som stått olästa i hyllan i evinnerliga tider och som förtjänar att uppmärksammas. Här är mitt bidrag.

Annie Proulx roman Sjöfartsnytt handlar enligt baksidestexten om Quoyle som förlorar sin hustru och flyttar med sina döttrar norrut, till det karga kustlandskapet i New Foundland. Där börjar han arbeta på ortens lokaltidning The Gammy Bird, får vänner bland traktens särpräglade personligheter och ny livskraft.

Jag köpte Sjöfartsnytt för dryga decenniet sedan. Eftersom jag har ett inre motstånd mot fiktion som verkar som alltför seriös och allvarlig har den stått oläst och övergiven sedan dess. I det här fallet är det konstigt, jag gillar egentligen karga nordliga miljöer. Helst ska mord, spöken eller andra rysligheter ingå men jag kan faktiskt läsa vanliga allvarliga romaner också, ibland.

I år beslöt jag mig för att ta itu med saken och lade in Proulx i min Boktolva 2017. Att jag såg på Wikipedia att Proulx både fått Pulitzerpriset och skrivit novellen bakom filmen Brokeback Mountain spelade in. Pulitzerpriset är ju fint och filmen där Heath Ledger och Jake Gyllenhaal spelar älskande cowboys blev en jättehit. Om jag läser Proulx kommer jag känna mig mer allmänbildad och det är rätt skoj.

Meg Wolitzer: Hustrun

På planet till Helsingfors, där den hyllade författaren Joe Castleman ska ta emot ett litteraturpris, inser hans hustru Joan plötsligt att det räcker nu. Efter nästan 50 års äktenskap inser hon att hon inte längre vill inte leva med denna man.

Hon har fått nog.

Tonen i boken är sarkastisk och distanserad. Beskrivningar av människorna är ofta bitska på gräns till elakhet. Miljön är vänsterintellektuell med pengar.

Inför våra ögon spelar Amerika upp sig. Via Joans berättarröst får vi följa paret Castlemans liv från ett USA i kommunistskräckens tid, via hippie-eran till nutidens putsade trötta yta där livsledan och olyckan alltid är närvarande, om än snyggt paketerad. Den enda sprickan utåt är sonen David som inte lyckas hålla uppe skenet utan öppet visar upp den emotionella misären.

Ja, Joan Castleman är trött. Oerhört trött på sin egofixerade notoriskt otrogna man. Och trött på hans behov av henne. Samma behov hon en gång njöt av och trivdes med. Nu vill hon vara själv och bli en egen person- inte bara Joe Castlemans bättre hälft.

Och jag som läsare förstår henne absolut.

Ja, kanske inte allt. Till en början begriper jag visserligen inte varför hon inte har lämnat denna skitstövel långt tidigare. Varför dröjer beslutet så länge? Slutet i boken ger en del svar- men är de tillräckliga? Var det brist på mod och kraft att stå på egna ben? Jo, hon är en fegis Joan Castleman. Och priset hon får betala är hennes liv. Om än snyggt paketerad med fint hus, vackra kläder, uppburna celebriteter och resor. För i ett liv utan liv, där vankas det bitterhet.

Är det mannens fel? Är det kvinnans? Att världen bara är en plats för män?

Båda två är skyldiga, tänker jag när jag läst klart denna tänkvärda roman.

Det är inte genom det kyliga språket som bokens människor och livsberättelse griper tag i mig. Men bokens ämne, våra livsval och brist på självständighet, brist på självinsikter och mod, berör. Boken ställer frågan: varför tillåter kvinnor år efter år männen deras makt?

Hustrun är en riktigt bra diskussionsbok för en bokcirkel att prata om. För vilket livsval har du och jag gjort? Är vi beredda att göra annorlunda?

För sina litterära kvalitéer får boken 3 stjärnor.
För sitt tankeväckande innehåll 4,5 stjärnor

Originaltitel: The Wife
Översättning: Peter Samuelsson
Förlag: Månpocket
Utgiven: oktober 2016
ISBN: 9789175035840
Sidantal: 234

Boken finns på Adlibris och Bokus.

Nevada Barr: Stum rädsla

Jag har fått en ny deckarförälskelse. Nevada Barr. Jag har tidigare läst debuten Pumaspår, som jag tyckte riktigt bra om. Nu har jag tagit mig an Stum rädsla (som är bok nummer 13 eller nåt i den stilen) och inser att jag är störtkär.

Barrs speciella nisch är deckare som utspelar sig i USA:s nationalparker och scenen för Stum rädsla är Rocky Mountain nationalpark. Vild natur, vilda djur, turister, ja rubbet. Två flickor som varit försvunna i veckor dyker upp, svårt medtagna och ur stånd att förklara vad som hänt. En tredje flicka saknas fortfarande. När ranger Anna Pigeon börjar snoka runt hamnar hon snart i en otäck härva som leder rakt in i människopsykets mörkaste vrår. Barr bjuder på massa action och krypande spänning, en ordentlig dos kvinnligt hjältemod och kärlek till djur och natur. Och hon är vass skribent, smart och syrlig och bistert rolig.

Stort tack till Hoodoo förlag som gett ut flera böcker av Nevada Barr på svenska. Jag ska läsa de tre jag ännu inte läst och hoppas på många fler. Barr har skrivit närmare 20 romaner så det finns att ta av.

Betyg: 4,5 stjärnor.

Originaltitel: Hard Truth
Översättning: Maria Olsson
Förlag: Hoodo förlag
Utgiven: mars 2015
ISBN: 9789198133028
Sidantal: 408 + utdrag ur kommande bok

Boken finns på Adlibris och Bokus.

Delhis vackraste händer – boken och tv-serien

Göran Borg… Bara namnet säger vad det handlar om. Den svenske gubben.

Han som är ute på alla sätt och vis. Med sina rötter i 1950-talet är han inte att räkna med i dagens designade verklighet. En man på väg bort och ut. Många är dom. Etniskt svenska icke-hippa gubbar som liksom bara blev kvar.

Mycket av vår samtids tragik ligger här. Exkluderande av alla de sorters människor. Bokstavskombination. Ålder. Kön. Etnicitet. Sexuell läggning. You name it. Men den tanken får följas upp djupare någon annanstans än här.

Melankolin och svärtan finns både i boken, skriven av Mikael Bergstrand, och TV-serien. Om än bara som en ilning. I centrum står Göran Borg, en frånskild Malmö FF-supporter och femtioplussare som förlorat fru, barn och jobb. Av någon outgrundlig anledning – eller för att botten ändå är nådd – följer han med sin gamle polare, en något bedagad ladies man, till Indien.

Kulturkrocken är förutsägbar och alla som varit i Indien känner troligtvis igen sig. Sakta sakta i det glada indiska vansinnet återkommer Göran tillbaka till livet. Möter kärleken och får jobb och mening tillbaka.

Delhis vackraste händer är feelgood både som bok och tv-serie. Om du bara vågar ta ett annorlunda steg kan livet komma dig åter… Gott så, om än inte så radikalt och revolutionerande. Beskrivningen av Göran, fint spelad i Hannes Holms filmatisering av Björn Kjellman, är ömsint.

I tv-serien hänger jag dock upp mig lite på varför den sköna 15-20 år yngre indiska kvinnan faller för vår Gråe Gubbe Göran. Det är väl en slags Starletdröm för gamla män, att vara attraktiva långt upp i överåren, oemotståndliga för undersköna yngre damer… Det känns dock lite onödig och ur sitt sammanhang och finns inte med i boken på samma sätt.

Delhis vackraste händer är en fin liten historia om en utdöende sort och som sådan är den helt okej både som bok och tv-serie. Även för oss åldrande kvinnor vid namn MY.

Både bok och tv-serie får 3 i betyg.

Boken
Förlag: Norstedts
Utgiven: augusti 2012
ISBN: 9789113038025
Antal sidor: 378

Boken finns på Adlibris och Bokus.

Tv-serien
Ursprungsland: Sverige
Säsong: 1
Produktionsår: 2016
Längd: 3 avsnitt à 58-59 minuter

Tv-serien ligger kvar på SVT Play till och med den 13 februari.

Doctor Thorne

Så är jag tillbaka i det där brittiska. Det är en vurm som liksom inte växer bort. I litteraturen, från barndomens Femböcker via Jane Austen (och i smyg Barbara Cartland), Agatha Christie och Dorothy L Sayers, till modern britcrime.

Och naturligtvis på TV- frosserier i kostymdramer som Herrskap och tjänstefolk och Downton Abbey. Ljuvligt!

Oh England- my Lionheart som Kate Bush sjöng så trånande och bedjande…

Nu har jag sett miniserien Doctor Thorne som finns på SVT Play. Bakom serien ligger Julian Fellowes som också är upphovsmannen till Downton Abbey. Doctor Thorne bygger på Anthony Trollopes roman från 1858 och är mer Jane Austen än Downton Abbey. Även om en och annan vass replik hörs även här, dock inte av Maggie Smith…

Doctor Thorne är ett elegant serverat kostymdrama, en njutbar bagatell i 1800-talets England, i en lantlig miljö med byliv och slottsliv. Skådespelarna är högklassiga. I centrum står Dr Thorne och hans brorsdotter Mary med hennes olämpliga bakgrund som född utom äktenskapet.

Serien handlar om kärlek med förhinder, klassmotsättningar och sociala strategier för säkra det viktigaste av allt, namn och egendom. Och för det krävs pengar. Mycket pengar.

Brittiska bagateller klår ju det mesta i TV-väg. Så titta på Doctor Thorne och njut en stund. Men passa på – den ligger på SVT Play ungefär 2 veckor till, beroende på avsnitt.

Betyg: 3,5 stjärnor.

Originaltitel: Doctor Thorne
Ursprungsland: Storbritannien
Säsong: 1
Produktionsår: 2016
Längd: 3 avsnitt à 47-53 minuter